onsdag 31 augusti 2011

Lurad igen? Utan tvekan!


Kommer du ihåg när du första gången kom i kontakt med en PC?
Jag gör!

Min forna arbetsgivare hade en 386:a som drev ett kranlagersystem.

Därefter en 386:a laptop som Jeanette hade under sin första datakurs.

Min första egna PC köpte jag på Expert någon gång i mitten av 90-talet.

I alla fall var det den första generationens PC med en Pentium-processor.

Den lockande annonsen var: Säkrad för framtiden, hela 8Mb Ram och enormt stor hårddisk på hela 632Mb + cd-spelare.

Allt till det facila priset: 17995:-

Snacka om att bli blåst på framtiden.

Nu har jag skaffat ännu en PC och inte ens den kommer att vara säkrad för framtiden.

Det ända som är säkert är att tiden går framåt och ....................

TIDEN ÄR I ALLA FALL GRATIS!


tisdag 30 augusti 2011

Hantverkaren inom mig, finns han?

Jag är ingen snickare för jag plattar ut fler fingrar än jag träffar spik.
Skulle jag behöva gera en bräda/list så tro fan att jag gerar den på fel håll.
I princip och enligt statistik så behöver jag TRE försök för att få det rätt.

Jag är ingen elektriker för jag är färgblind och väldigt osäker.
Måste fotografera med digitalkameran för att veta hur jag ska koppla in det jag kopplat ut.
Ska jag byta en glödlampa så byter jag ut den som är hel!

Jag är ingen rörmokare för jag glömmer bort det mest elementära, att stänga av vattnet!
Det brukar gå åt många handdukar när jag byter diskmaskin (och en och annan hink).

Målare kommer jag inte heller att bli (färgblind).
Dessutom kladdar jag ner allt och alla förr eller senare, snarare förr!
Glömmer alltid att tvätta av penslarna efteråt vilket gläder färghandlaren.

Tapetserare kanske kan vara något för mig?
Det brukar oftast bli bra enligt mig själv men jag lyckas alltid med att förstöra en och annan våd innan det hela avslutas.
Principen " tredje gången gillt" gäller här också.

Kakla ............ glöm det!

Hur man än vänder och vrider på det hela så kommer ändå mitt/vårt nya kök vara helt färdigt (förutom nya möbler, husgeråd mm) i mitten av september.

Jag förnekar inte att det har varit kul på vägen, man har både skrattat och gråtit åt sina misstag och varit stolt över det man har lyckats att göra rätt.

Så när allt har lagt sig så ska jag fanimej laga till en rejäl kålpudding, storkok dessutom.

Men den som är gladast ändå är Ingvar Kamprad, gubben skrattar hela vägen till banken.